Nedanstående brev är skickat till utrikesministern. Vi inväntar svar.
Bästa Margot!
Tack för utrikesdeklarationen som du höll den 13 februari. Vi delar din oro för hur demokratin undanträngs när auktoritära tendenser blir allt vanligare. Vi uppskattar särskilt att du talar om att en demokratioffensiv ska märkas i vår utrikespolitik.
Din oro över att växande sociala klyftor ska göra att demokratin förlorar mark delar vi också. En annan grundläggande orsak är, menar vi, avsaknaden av demokrati på global nivå. Ekonomin har blivit globaliserad utan att demokratin har hängt med, vilket har underminerat demokratins ställning och förmåga när det gäller att hantera gränsöverskridande frågor.
Detta samband har uppmärksammats tidigare. Redan 1996 beskrev FN:s dåvarande generalsekreterare, Boutros Boutros-Ghali, hur den alltmer intensiva globaliseringen innebär att allt fler utmaningar bara kan lösas på global nivå. Avsaknaden av demokrati på global nivå, menade han, undergräver även demokratins ställning nationellt. När gapet ökar mellan de globala problemens konsekvenser och de valda representanternas krympande handlingsutrymme, minskar tilltron till demokratin.
När du pekar på några stora globala problem – klimatförändringar, kärnvapen och terrorism – berör du det sambandet. Det är verkligen som du säger: dessa problem känner inga nationsgränser. Men det nuvarande FN-systemet är byggt på suveräna nationalstater som konkurrerar med varandra. När företrädare för nationalstater möts för att hantera globala problem såsom klimatkrisen har alla representanter det primära målet att värna om den egna befolkningen. Detta gäller även företrädare för demokratiska länder. Eftersom det saknas representanter med ett mandat att värna om det globala perspektivet, hamnar överenskommelserna på en minsta gemensamma nämnare. Vi skulle önska att du adresserade detta grundläggande problem!
Du säger att “globala problem kräver globala lösningar” och vi håller med. Sverige är en vän av FN, säger du också, och pekar på vikten av en regelbaserad världsordning liksom behovet av reformer. Ja, precis! Men vilka reformer? FN lider av ett demokratiskt underskott, något som minskar organisationens trovärdighet. Det saknas en kanal för världens medborgare att göra sin röst hörd. Det saknas helt enkelt ett parlament som kanaliserar alla människors samlade vilja genom dess valda representanter, som kan vara med och fatta bindande beslut inom vissa globala frågor och som utser och granskar den verkställande makten.
Men ett världsparlament skapas inte över en natt. Ett första steg är det som EU-parlamentet förespråkar – att upprätta en parlamentarisk församling inom FN (UNPA). En UNPA kan upprättas inom ramen för FN-stadgan och utan möjlighet för Säkerhetsrådets veto-makter att blockera. Enligt resolutionen från EU-parlamentet behövs en UNPA för att öka “den demokratiska ansvarigheten och transparensen i den globala styrningen, och att möjliggöra för bättre medborgarmedverkan i FN:s verksamhet, samt i synnerhet för att bidra till ett framgångsrikt genomförande av FN:s Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.” Kopplingen skulle då stärkas mellan världens medborgare och global politik.
Vi vill därför ställa dessa frågor till dig, Margot:
- Delar du uppfattningen att det råder ett demokratiskt underskott i FN?
- Vilka möjligheter ser du att öka det demokratiska inflytandet över globaliseringen?
- Kan du överväga upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN (UNPA) – det vill säga ett förstadium till en andra kammare som företräder världens samlade befolkning – som ett ändamålsenligt steg?
Vi tror både på FN och på demokratin och vill därför stärka FN:s demokratiska styrning till förmån för ett mer effektivt globalt samarbete. Vi hoppas att du delar den uppfattningen.
Hans Leander och Petter Ölmunger
Föreningen Demokrati utan gränser
Foto: Karl Nordlund/Regeringskansliet