Enligt Electoral Integrity Project har kvaliteten på politiska val bibehållits runt om i världen och ökat i många länder.
Det finns en utbredd oro för en demokratisk tillbakagång runt om i världen, och USA har lanserat ett demokratitoppmöte där länder uppmanats att göra åtaganden för att stödja demokratiska reformer.
I 2023 års utgåva av Electoral Integrity Global Report konstateras dock att det inte finns några bevis för att kvaliteten på val i världen generellt sett har försämrats sedan 2012.
Forskarna i det oberoende akademiska projektet hänvisar till Kenya, Brasilien och USA som framstående exempel under den senaste tiden. Trots att Raila Odinga, som hoppades bli president, ifrågasatte resultatet i Kenya innebar valet 2022 ”en fortsättning på den uppåtgående trend i valintegritet som Kenya har haft sedan 2013”, konstaterar de. ”Trots protesterna från Bolsonaros anhängare präglades presidentvalet i Brasilien 2022 av en allmän stabilitet när det gäller valintegritet över lag”. I USA visade 2022 års mellanårsval ”en förbättring jämfört med presidentvalet 2020”.
Inga bevis för generella försämringar av valkvaliteten sedan 2012
I Electoral Integrity Global Report publiceras varje år uppgifter om kvaliteten på politiska val runt om i världen, baserade på expertutlåtanden. Danmark identifierades som det land som har den högsta valkvaliteten i en internationell jämförelse.
I 2023 års rapport, som omfattar föregående år, har Västeuropa återigen utmärkt sig som den region som har högst valintegritet, vilket framgår av de poäng som tilldelats på en 100-gradig skala. Bland de länder som utmärkte sig under 2022 fanns Danmark (87) och Sverige (81) från den nordiska regionen, samt Österrike (83) och Slovenien (80). Dessa länder höll några av årets högst rankade val.
De val som kännetecknades av de mest bristfälliga nivåerna av integritet inkluderade sådana som genomfördes i länder söder om Sahara, med Republiken Kongo (27), Angola (31) och Ekvatorialguinea (16) bland de med de lägsta resultaten. Dessa länder ställdes inför betydande utmaningar när det gäller vallagar, röstningsprocessen och/eller valmyndigheternas arbete. Utöver Afrika fanns även Serbien (38) och Turkmenistan (23) bland de fem länder som hade lägst valresultat 2022.
De regionala skillnaderna består, och de nordiska länderna och Västeuropa uppvisar genomgående hög valintegritet, medan regioner som Central- och Östeuropa, Mellanöstern och Afrika söder om Sahara uppvisar en rad utmaningar och möjligheter till förbättring av valprocesserna.
Valkampanjer den största svagheten
Indexindikatorerna för integriteten i kampanjmiljön var de steg i valcykeln som fick lägst poäng, där kampanjfinansiering och kampanjmedia återigen hamnade i botten. Omvänt visade det sig att valförfarandena, rösträkningen och valresultaten var de områden som höll högst kvalitet.
3-7 juli arrangerade Electoral integrity Project en internationell virtuell konferens som samlade beslutsfattare, akademiker och valforskare från över 50 länder. Mer information om konferensen och inspelningar från dess panelsamtal finns här.
Projektets meddirektor, Holly Ann Garnett, docent i statsvetenskap vid Royal Military College of Canada, noterade att ”några av de viktigaste utmaningarna för valintegriteten är fortfarande de som rör kampanjmiljön, där kampanjfinansiering och media är bland de lägsta generellt sett. Ytterligare arbete krävs för att jämna ut spelplanen och ta itu med oron över kvaliteten på den information som väljarna får för att kunna fatta välgrundade beslut.”
Toby S. James, projektets andra meddirektor och professor i politik och offentlig politik vid University of East Anglia i Storbritannien, tillade att ”vi verkligen inte bör vara självbelåtna när det gäller valkvaliteten. Global Electoral Integrity Report visar dock att demokratin är lika motståndskraftig som den är bakåtsträvande. De ansträngningar som gjorts av valmyndigheter, lagstiftare och det internationella samfundet för att skydda valkvaliteten i många länder bör uppmärksammas och applåderas.”