En internationell opinionsundersökning som genomförts i tolv länder i världens olika regioner tyder på att ”folket går före eliten när det gäller grundläggande frågeställningar om global styrning och konkreta idéer för att förbättra den”.
Enligt undersökningen, som omfattade medlemsländerna i G7 och BRICS-gruppen, finns det ett brett ”stöd för att stärka den globala styrningen” oavsett ”uppdelningen mellan nord och syd eller öst och väst”. Undersökningen omfattade över femtio frågor om allmänhetens syn på globala trender, fred och säkerhet, pandemibekämpning, ekonomisk utveckling, klimatåtgärder, multilateralism, globalt medborgarskap och andra ämnen. I samtliga undersökta länder stödde en majoritet av de tillfrågade multilaterala åtgärder i viktiga globala frågor.
Undersökningen visar att det bland de tillfrågade runt om i världen ”finns en vilja att göra den globala styrningens viktigaste organ mer inkluderande, mer effektiva och mer sammanlänkade”. Ett exempel på detta är synen på inrättandet av ett parlamentariskt nätverk inom FN. På frågan om ett sådant nytt organ bör inrättas ”för att hålla parlamentariker informerade om FN:s agenda och få deras feedback på den” svarade i genomsnitt 62% positivt och endast 17% negativt. Med undantag för Ryssland stöddes idén av en majoritet i alla de tillfrågade länderna, från 55% i Storbritannien till 84% i Kina.
62 % stöder inrättandet av ett parlamentariskt nätverk inom FN
Det utforskades inte om det skulle kunna finnas stöd för betydligt större steg, vilket tidigare opinionsundersökningar tyder på. I en enkätstudie som publicerades förra året föredrog till exempel de tillfrågade en direktvald kammare framför status quo där FN-organen uteslutande består av regeringsdiplomater. I en annan undersökning från 2020 var respondenterna positiva till ”bindande globalt beslutsfattande”.
I den nya undersökningen som genomfördes av det New York-baserade opinionsinstitutet Charney Research i samarbete med Stimson Center i Washington D.C., svarade en majoritet av de tillfrågade i alla länder, med undantag för Indien och Kina, att utvecklingen i världen går ”åt fel håll”. I genomsnitt ansåg 28 procent att det globala samarbetet är sämre nu än för tio år sedan, medan 21 procent ansåg att det är bättre. Andra frågor som togs upp i undersökningen var bland annat att inte erkänna territorium som ockuperats av en angripare (stöddes av 67 %), minska eller avbryta handeln med en angripare (stöddes av 72 %), samarbeta för att föra misstänkta krigsförbrytare till Internationella brottmålsdomstolen (stöddes av 70 %), ge Världshälsoorganisationen större befogenheter att hantera pandemier (stöddes av 67 %), inrätta en internationell domstol mot korruption (stöddes av 70 %) och identifiera sig som världsmedborgare (57 %).
Hindret för förändring är inte folkligt motstånd
När det gäller identiteten som världsmedborgare bekräftade 57% att de anser att de är både världsmedborgare och medborgare i sitt eget land, medan 35% i högre grad höll med om att de bara är medborgare i sitt eget land och att det inte finns något världsmedborgarskap. Rapporten konstaterar att världsmedborgarperspektivet ”är något svagare i de mer nationalistiska BRICS-länderna”. I Indien, till exempel, förkastade 52% idén om globalt medborgarskap och endast 40% höll med om att det är en del av deras identitet utöver att vara medborgare i sitt eget land. I en annan undersökning som genomfördes för sex år sedan av Global Challenges Foundation uppgick den senare siffran för Indien till 93%, vilket tyder på en dramatiskt nedåtgående trend.
När det gäller reformeringen av de globala styrelseformerna drar man i rapporten slutsatsen att ”hindret för förändring inte är folkligt motstånd. Om allmänhetens stöd mobiliseras på ett effektivt sätt kan det faktiskt bidra till att inspirera och driva på initiativ för att förnya den globala styrningen och ge multilaterala svar på kritiska globala problem. I en värld av splittrade nationer som präglas av konkurrens mellan stormakterna består utmaningen i att skapa möjligheter för detta samförstånd att komma till uttryck och erbjuda samarbetsalternativ för att uppnå en mer effektiv och inkluderande global styrning.”
Vid presentationen av undersökningen, som skedde online, fick Craig Charney från Charney Research frågan om opinionsundersökningar i autokratiska länder som Kina och Ryssland kunde tas på allvar, eftersom rapporten inte behandlade denna fråga närmare. Enligt hans uppfattning är sådana undersökningar tillförlitliga så länge de tillfrågade kan vara säkra på att deras åsikter registreras anonymt. Forskning tyder dock på att det finns en tendens till självcensur när det gäller känsliga frågor som man måste ta hänsyn till.
Ett parlamentariskt nätverk inom FN förespråkas som ett första steg mot en fullvärdig parlamentarisk församling inom FN. Nyligen uttrycktes stöd för det senare i ”Interim Peopleʼs Pact for the Future” som utarbetats av experter och företrädare för det civila samhället.
G7 består av USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och Japan och BRICS-gruppen består av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.