Några veckor före ettårsdagen av den ryska invasionen av Ukraina, och med en skarp varning om att klockan nu är närmre ”mänsklighetens mörkaste timme” än någonsin, satte FN:s generalsekreterare António Guterres, i sitt årliga tal till FN:s generalförsamling, demokratins värde, bräcklighet och komplexitet i centrum för sitt budskap, både uttryckligen och underförstått.
Guterres underströk demokratins betydelse för en mer hållbar, inkluderande och fredlig värld, och han kringgick den indirekta retoriken i mål 16 för hållbar utveckling när han påminde generalförsamlingen om att ”yttrandefrihet och politiskt deltagande utgör demokratins kärna”, såväl som inkluderande samhällen och ekonomier. Han påminde generalförsamlingen om den ”ambitiösa och djärva” karaktären hos FN-stadgan och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som i år firar 75-årsjubileum, som den vägledande pelaren i FN:s arbete, och betonade ”den inneboende värdigheten och de lika och oförytterliga rättigheterna hos alla medlemmar av människofamiljen som grunden för frihet, rättvisa och fred”, samt uppmanade länderna att ”inspireras av andan och substansen i denna”. Han hänvisade till behovet av självkorrigering och av att få ett slut på krigets gissel, något som demokratier av naturen är bättre på än icke-demokratier.
Yttrandefrihet och politiskt deltagande utgör demokratins kärna
Vi vet att en öppen debatt, fria medier, ett levande civilsamhälle och ersättande av politiska företrädare genom fria och rättvisa val är faktorer som gör det möjligt för demokratier att bättre korrigera sig själva och ändra kurs jämfört med andra regimtyper. Han återkom till de förödande effekterna av krig, i Ukraina och på andra håll, och varnade underförstått för farorna med auktoritära system, inte bara för demokratin, utan också för den globala freden.
Han betonade också betydelsen av jämställdhet för att uppnå hållbar fred och utveckling och uttryckte oro över den långa väg som återstår för att uppnå jämlikhet inom alla livsområden. International IDEA:s data om demokratins globala tillstånd visar att demokratin är viktig för jämställdheten mellan könen – för att uppnå Agenda 2030 krävs därför enligt denna åsikt både en mer jämställd och mer demokratisk värld. Ett viktigt budskap lades också på vikten av att ungdomar och framtida generationer gör sina röster hörda när det gäller att utforma framtidstoppmötet 2024 och för en mer rättvis och inkluderande styrning.
Guterres utfärdade emellertid också en skarp varning om demokratins bräcklighet i det rådande läget. Han varnade för demokratins tillbakagång i många delar av världen och för de skadliga konsekvenserna för medborgerliga och politiska rättigheter, och återgav liknande slutsatser som också finns i International IDEA:s senaste Global State of Democracy-rapport. Han uttryckte en oro för de ökande angreppen på människorättsförsvarare i hela världen. Han uppmanade till att ta itu med de viktigaste orsakerna till den demokratiska nedgången, bland annat den växande ojämlikheten mellan dem som har och dem som inte har inom och mellan länder, tillbakagången när det gäller många av de globala målen för hållbar utveckling halvvägs fram till 2030, den ökande toxiska polariseringen, hatretoriken och spridningen av desinformation som möjliggörs av digitala plattformar samt attacker på och utanför nätet mot etniska och religiösa minoriteter, flyktingar, migranter, ursprungsbefolkningar och hbtqi+-personer. I en uppmaning till populister runtom i världen fördömde han också den farliga ”karikatyren av mångfald som ett hot” och ”användandet av kulturella skillnader som ett vapen” i den politiska debatten, vilket ”driver på splittring och sår hat”.
Guterres betonade också betydelsen av centrala FN-processer inom ramen för sin ”Common Agenda” för att ta itu med några av dessa utmaningar: en ny Agenda for Peace, utformningen av en Global Digital Compact för att utveckla en uppförandekod för informationsintegritet på digitala plattformar samt toppmötet om de hållbara utvecklingsmålen (SDG Summit 2023), som ska ligga till grund för utformningen av nya sociala kontrakt.
Guterres uppmärksammade emellertid också demokratins begränsningar när det gäller att hantera globala utmaningar och uppmanade till ett nytänkande i fråga om de demokratiska systemen och deras kortsiktighet som han betecknade som ”en förkärlek för nuet, en förkärlek för det kortsiktiga…för nästa opinionsundersökning och nästa taktiska politiska manöver för att hålla sig kvar vid makten”. Och han betonade behovet av en effektiv multilateralism för att övervinna några av dessa brister.
Guterres tal var både en hyllning till demokratins grundprinciper och dess betydelse för att fullgöra FN:s uppdrag, samtidigt som han betonade behovet av att tänka nytt avseende demokratin i en ny era, för att säkerställa en hållbar framtid för vår planet och för kommande generationer. Behovet av demokratin som en förenande snarare än en splittrande kraft mellan människor och nationer. De kommande uppgifterna är utmanande, men lösningen ligger, som generalsekreteraren underförstått påpekar, inte i mer autokrati, utan i mer och bättre demokrati, i princip och i praktik, på global, regional och nationell nivå.
Denna artikel publicerades ursprungligen av International IDEA. Den återpubliceras här med vänlig tillåtelse. Upphovsrätten förblir hos författaren och/eller den ursprungliga utgivaren.