Enkät: Världskrig anses sannolikt, demokrati stöds i de flesta länder

En undersökning som genomfördes under 2021 i 55 demokratiska länder, på uppdrag av den franska tankesmedjan Fondation pour l’innovation politique i samarbete med sex andra grupper, och som publicerades förra månaden, drog slutsatsen att demokratin fortsätter att åtnjuta ett betydande stöd. Men undersökningen visade också att idén om ett politiskt system under ledning av en ”stark man” fick stöd av en majoritet i 14 av länderna. Hälften av de tillfrågade anser att det är sannolikt att ”ett nytt världskrig bryter ut under de kommande åren.”

Sammantaget omfattade enkäten 39 frågor som undersökte vem demokratier är rädda för, vad de är rädda för samt allmänna synpunkter om demokrati och frihet. Vidare ställdes frågor till europeiska respondenter om åsikter relaterade till Europeiska Unionen (EU).

Vem är demokratier rädda för?

Ett globalt genomsnitt på 60 % av de tillfrågade sade sig vara oroliga för Kinas ”ställning på den internationella scenen” med höga siffror inte bara i Kanada (78 %) och USA (72 %), utan även i regionen Asien-Stillahavsområdet, särskilt i Japan (88 %), Sydkorea (81 %) och Australien (77 %). I de europeiska länderna går åsikterna isär, och visar på allt från 14 % i Montenegro till 74 % i Storbritannien och 75 % i Nederländerna.

Ett globalt genomsnitt på 52 % av de tillfrågade anser att Rysslands internationella ställning är oroande. Rapporten påpekar att rädslan är särskilt utbredd bland georgier och ukrainare och även stark bland holländare, britter, finnar, danskar och svenskar. I Nato-länderna delas oron för Ryssland och Kina i genomsnitt av 66 %.

Enligt undersökningen anser 70 % av de tillfrågade att USA är världens mest inflytelserika makt. Studien påpekar att 43 % är oroade över USA:s makt men att denna siffra sjönk med 13 % jämfört med en liknande undersökning 2018.

En majoritet anser att ett nytt världskrig är sannolikt

Rapporten påpekar att i genomsnitt 50 % av de tillfrågade anser att det är “sannolikt” att ”ett nytt världskrig” bryter ut ”under de kommande åren”. Störst tro på sannolikheten av en ny global konflikt återfanns i Indonesien (66 %), Mexiko (60 %), USA (59 %), Libanon (58 %), Australien (57 %), Ukraina (55 %), Kroatien och Cypern (54 %). 

I jämförelse uttrycker studien förvåning över att i genomsnitt endast 38 % i EU- och Nato-länder (utan USA) tror att en global konflikt är sannolik ”trots internationell turbulens” och att ”en del länder, trots att de är geografiskt utsatta för en historiskt krigförande makt, märkligt nog verkar vara ännu mindre oroliga”, som i fallen Estland och Finland (båda 24 %).

Vad är demokratier rädda för?

Respondenterna ombads ange graden av oro på en skala från “mycket orolig” till “inte orolig alls” inom ett antal ämnen. I genomsnitt, utan att Indien räknades in, identifierade studien följande huvudkällor till rädsla hos människor som svarade ”mycket oroliga” eller ”oroliga”: stigande levnadskostnader (90 %), ekonomisk kris (89 %), brottslighet (89 %), politisk extremism (85 %), sociala ojämlikheter (85 %), arbetslöshet (84 %), terrorism (83 %), uppluckring av offentliga sociala program (83 %), statsskuld och underskott (82 %), klimatförändringar (81 %), krig (76 %), invandring (63 %) och islamism (59 %). I en separat enkät fann undersökningen att rädslan för inblandning av främmande makter i valkampanjer är enorm. I genomsnitt ansåg 88 % att detta innebär ett betydande hot mot demokratin.

Baserat på dessa siffror påpekar rapporten att ”demokratiska samhällen är mer rädda för personliga svårigheter i den omedelbara framtiden än för ett tredje världskrig”, med hänvisning till effekterna av Covid-19-pandemin och den ökande globala fattigdomen.

Demokratins idé står sig stark, men inte överallt

I undersökningen uppmanades respondenterna svara om de ansåg att var och en av sex regimtyper representerade ett bra eller dåligt sätt att styra. Av dessa sex alternativ fick den representativa demokratimodellen (”att ha ett demokratiskt politiskt system med ett valt parlament som styr regeringen”) det bredaste stödet (81 %), följt av den direkta demokratimodellen (70 %) (vilken defnierades som ”att låta medborgarna bestämma vad som är bäst för landet, snarare än regeringen”).

I genomsnitt gav 62 % stöd åt ”att låta experter bestämma vad som är bäst för landet, snarare än regeringen” och 43 % instämde i att rösträtten borde vara knuten till ”en tillräcklig kunskapsnivå.” Vidare gav i snitt 36 % stöd åt tanken ”att ledas av en stark man som inte behöver oroa sig för parlament eller val” och 25% ”att låta de väpnade styrkorna styra landet”.

Viktigt att notera är att idén om en auktoritär stark man åtnjuter majoritetsstöd i 14 av de 55 länder som omfattades av undersökningen. De högsta siffrorna återfinns i Indien (72 %) följt av Nordmakedonien, Litauen, Tunisien, Filippinerna, Ukraina och Moldavien i ett spann mellan 60 och 70 %. I Indien ansåg en liknande andel på 72 % att det skulle vara bra om de väpnade styrkorna styrde landet.

Prestanda för demokrati, röstning och frihet

I genomsnitt, utan Indien inräknat, anser 50 % av de tillfrågade att demokratin fungerar dåligt i deras land. Variationerna var dock mycket stora från land till land, från 14 % i Schweiz till 90 % i Libanon. Av elva alternativ bedömdes korruption som det största hotet mot demokratin av nästan hälften av de svarande (47 %). Studien fann vidare att ”en betydande minoritet” på 29% anser att ”rösta är meningslöst eftersom politiker inte bryr sig om folkets vilja”, jämfört med 71% som anser att ”rösta är värt besväret eftersom val kan göra skillnad. ”

Inför utmaningen med Covid-19 fann studien att medborgare ”åter hävdar sin koppling till frihetsidealen”. Endast en minoritet av de svarande sade sig vara villiga att minska sin frihet i utbyte mot större effektivitet. De tillfrågade ansåg i genomsnitt att det är viktigt med möjligheten att protestera (83 %), förmågan att delta i beslutsprocesser (95 %), förmågan att rösta på den kandidat man föredrar (96 %), rätten att säga vad man tycker (96 %) och att ha pressfrihet (94 %). I länder som har mindre demokratiska regimer eller som kämpar för att anta demokrati strävar respondenterna efter mer frihet.