I ett tal till generalförsamlingens 193 medlemmar i fredags uppmanade FN-chefen António Guterres världen att ”gå in i nödläge” för att ta itu med allvarliga globala hot i form av den pågående covid-19-pandemin, en ”moralisk bankrutt” i det globala finansiella systemet, klimatkrisen, laglöshet i cyberrymden och minskande fred och säkerhet. Guterres redogjorde för sina prioriteringar för 2022 i samband med att han nu inleder sin andra femåriga mandatperiod och sa att ”alla dessa utmaningar i grunden är uttryck för den globala styrningens misslyckanden.”
Dessa utmaningar är i grunden uttryck för den globala styrningens misslyckanden
Enligt FN:s generalsekreterare är ”många av dagens multilaterala ramverk föråldrade och är inte längre ändamålsenliga.” I talet sa han vidare att nuvarande multilaterala ramverk ”inte skyddar viktiga globala allmänna nyttigheter som är avsedda att stödja mänsklighetens välbefinnande – från den globala ekonomin och finanssystemen till vår planets hälsa.” Han tillade att de inte heller ”ger önskvärda resultat i våra gemensamma strävanden efter fred, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och värdighet för alla” samt att de misslyckas inom områdena global hälsa och digital teknik.
FN-chefen sa att en ”full mobilisering av alla länder” är nödvändig för att hantera dessa utmaningar. ”Hur vi svarar an på de fem nödsituationer som jag har beskrivit idag kommer att ange kursen för människor och planet i decennier framöver”, sa han.
Många multilaterala ramverk är inte längre ändamålsenliga
Guterres påpekade att den globala tillgången till COVID-19-vaccination fortfarande är ”skandalöst ojämlik”, och att leveransen till solidaritetsinitiativet COVAX måste prioriteras. Han uppmanade till ”en seriös översyn” av det globala finansiella systemet som ”gynnar de rika och straffar de fattiga”. I synnerhet argumenterade FN-chefen för skuldlättnader, ett mer rättvist globalt skattesystem, bekämpning av otillåtna finansiella flöden och en översyn av kreditbetyg och tillgång till krediter.
Eftersom världen ligger långt ifrån målen att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader över förindustriella nivåer, uppmanade Guterres alla regeringar att stärka sina klimathandlingsplaner enligt Parisavtalet, ”tills de tillsammans uppnår målet om 45-procentig utsläppsminskning. ” Det innebär ”inga nya kolverk. Ingen expansion inom olje- och gasprospektering”, sa han.
Guterres varnade vidare för att ”det växande digitala kaoset gynnar de mest destruktiva krafterna och försvårar för vanliga människor.” Samtidigt påminde han om att ”nästan tre miljarder människor” fortfarande saknar tillgång till internet. Han efterlyste ”starka regelverk” för sociala medier samt ett globalt digitalt avtal och uppförandekod.
På området fred och säkerhet sa FN-chefen att världen nu står inför ”det högsta antalet våldsamma konflikter sedan 1945.”
”Geopolitiska klyftor måste hanteras för att undvika kaos runt om i världen. Vi måste maximera områden för samarbete samtidigt som vi etablerar robusta mekanismer för att undvika eskalering”, sade han och efterlyste ett ”enat säkerhetsråd.”
Enligt FN:s generalsekreterare erbjuder hans rapport om vår gemensamma agenda (Our Common Agenda), som publicerades i september 2020, ”en färdplan för att samla världen, i solidaritet, för att ta itu med dessa styrningsutmaningar och återuppliva multilateralismen för 2000-talet.”
Ett uppgraderat och starkare FN behöver vara mer öppet, inkluderande och demokratiskt
Democracy Without Borders direktor, Andreas Bummel, kommenterade: ”Vi står inför ett allvarligt dilemma. Världen behöver ta ett steg framåt när det gäller globalt samarbete, för att kunna tackla globala utmaningar, men i verkligheten tycks utvecklingen gå i motsatt riktning. Vi välkomnar att FN:s generalsekreterare försöker driva på mot denna trend. Samtidigt ser vi inte hur hans rekommendationer tar itu med grundorsakerna till ett misslyckat system för global styrning.”
”Vi behöver en radikal förändring från ett statscentrerat globalt system till ett som sätter människor i centrum,” sa han. ”Ett uppgraderat och starkare FN måste samtidigt vara mer öppet, inkluderande och demokratiskt. Detta kräver institutionell förändring och våra förslag ligger på bordet”, noterade Bummel med hänvisning till en pågående kampanj, kallad ”We The Peoples”, som främjar bättre inkludering av parlamentariker, civilsamhälle och medborgare inom FN, och som stöds av nästan 200 civilsamhällesorganisationer.